SAMHÄLLSVETENSKAP

Din katt känner inte tillgivenhet

2015-09-11 13:23 #0 av: Silent_Hill

Ny studie visar att katter inte behöver sina ägare för att känna sig trygga på samma sätt som hundar gör. Istället förlitar de sig på dem som matkälla.

”Människa-djur-relationer kan vara byggda på olika prioriteringar – för hundar är uppenbarligen trygghet och säkerhet viktigt, men så är inte fallet med katter. Du har säkert hört talas om en katt som har flyttat in till grannhuset för att grannen har börjat ge katten mat – inte för att den har gett den trygghet eller beskydd”

Studien har gjorts enligt metoden från ett tidigare psykologiskt experiment som utfördes av Mary Ainsworth.

 20 katter placerades i ett främmande rum.  Forskarna valde ut katter som enligt ägarna var särskilt fästa vid dem. Man observerade sedan katternas beteende när de fick vara ensamma, med en främling eller med sin ägare i rummet. 

Resultaten visade att katterna jamade lite mer när ägarna lämnade dem ensamma i rummet med en främling, men i övrigt kunde man inte se något som tydde på att katterna var starkt fästa vid sina ägare.

”Vokaliseringen kan helt enkelt vara ett tecken på frustration eller ett inlärt beteende, då inga andra tecken på tillgivenhet sågs till.”

http://www.livescience.com/52099-cats-more-independent-dogs.html

MVH Silent_Hill
Sajtvärd på Vetenskap & Bröllop
Medarbetare på Wicca

Anmäl
2015-09-11 13:36 #1 av: MaxFlickan

Hmmm... Alla forskare är välkomna hit för att kolla om mina katter är fästa vid mig och vise versa.  Fnys.

"Be sure you put your feet in the right place, then stand firm."  Abraham Lincoln

Medarbetare på Finland Ifokus och Multikulturellt Ifokus.

Anmäl
2015-09-16 20:06 #2 av: Magi-cat

#1 Samma här. Det där gäller kanske vanliga katter. Inte mina. *Fnys*. Katt

Anmäl
2015-09-16 20:30 #3 av: MaxFlickan

#2 Vad är "vanliga" katter? För jag har inte heller några sådana HjärtaKatt

"Be sure you put your feet in the right place, then stand firm."  Abraham Lincoln

Medarbetare på Finland Ifokus och Multikulturellt Ifokus.

Anmäl
2015-09-21 13:01 #4 av: [rumelle]

Är inte så förvånad och tycker inte att man egentligen kan jämföra hundar och katter på det sättet. Hundar är ju flockdjur medan katter ofta lever ensamma och rent instinktivt inte har samma beroende av sällskap för att må bra och känna sig trygga.

Anmäl
2015-09-26 18:15 #5 av: Zepp

Fnys, fnys.. och åter fnys.. mina katter älskade mig.. och jag dem!

Eller.. ioförsej så fattade ju jag att min relation till dem var på ett mänskligt plan och deras till mig på ett felint plan!

Min hona och hane tydde sig till varandra och såg andra katter som inkräktare.

Och jag var en del av deras flock.. antagligen Alpha hanne?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-09-28 20:44 #6 av: Zepp

Lova mig en sak.. testa aldrig det där onödigtvis på Homo Sapiens Sapiens, dvs din partner/sambo/maka/make.. det har nämligen hänt förut att de i stället tyr sig till främlingen!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-09-29 20:00 #7 av: Mirinda

Det finns ett gammalt talesätt som säger: Människan skaffar hund men katten skaffar människa. Den där undersökningen tycks utgå från det.

Personligen kan jag bara instämma i "fnyskören". Min katt skulle endast ha bytt ut mig mot någon annan om jag hade behandlat henne illa. Och i så fall hade hon haft all rätt i världen att göra det.

Medarbetare på Marsvin i Fokus
”Be true to yourself and you will be false to nobody.” Shakespeare

Anmäl
2015-10-20 00:46 #8 av: Tarotstollan

Här en "fnysare" till!Skämtar
Hundar har ägare, katter har betjänter!Tummen upp

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Anmäl
2015-10-20 02:53 #9 av: [Moon Light]

Instämmer helt i "fnyskören" för vem kommer mina till om dom blir rädd för åskan tex,jo till mig och en av mina fyra som är rädd av naturen han tyr sig till mig för jag är hans trygghet och jag får så oändligt mycket kärlek av mina fyra katter Hjärta

Jag skulle kunna dra upp hur många saker som helst som visar på att den korkade studien visar på hur fel den har för katter har känslor och personligheter precis som alla andra djur och som vi människor.Vi blir naturligt deras flockledare när katten flyttar hem till oss och dom finner trygghet och säkerhet i oss när vi behandlar dom med kärlek och respekt.

Instämmer helt med Miranda i orden :  Min katt skulle endast ha bytt ut mig mot någon annan om jag hade behandlat henne illa. Och i så fall hade hon haft all rätt i världen att göra det.

Dom finner trygghet precis som alla levande varelser på vår jord.Varför skulle katt vara ett undantag ? liv som liv har känslor KattSånt här gör mig upprörd när man förminskar liv Arg för alla liv har alla former av känslor så även tryggheten Hjärta

Anmäl
2015-11-06 14:24 #10 av: Tride

Ännu en stämma i fnyskören. LooserMin Rosa kom hem och pratade med mig oupphörligen i två dygn, sedan jag varit bortreste en månad. Hon hade så mycket att berätta! KattTill kattvakten hade hon däremot inte sagt ett knyst, men småningom låtit sig klappas och låtit sig väl smaka ur burkarna. Samma slag som hon får av mig.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2015-11-07 18:35 #11 av: [niklaeri02]

Ja, fast det visar kanske att katter och hundar är rätt olika vilket jag tycker märks. Katter är liksom mer självständiga än hundar...

Anmäl
2015-11-07 20:22 #12 av: Tride

#11. Precis. Det är därför de, som självständiga individer, förmår sprida sån glädje till oss som verkligen gillar dem. Katt

Inget ont om hundar! Men katter passar mig och min livsstil bättre. Jag ger dem mat och ställer fram lådan. Motion skaffar de på egen hand. När de kommer hem spinner de och är tillgivna och sällskapliga. En hund kräver att bli rastad dagligen. I gengäld är de mer beskyddande än katter och vaktar både människor och hus. Hund

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2015-11-10 23:04 #13 av: [niklaeri02]

Jag hade nog också haft katt om jag hade husdjur. Och visst tror jag att katter oxå kan känna tillgivenhet, men kanske inte på samma sätt som hundar ändå .

Anmäl
2015-11-11 00:06 #14 av: Tride

Både hundar och katter relaterar till människan, men på olika sätt. De visar tydligt att de gillar att vara med oss. Får idéIbland gillar de till och med att vara med varandra!HundKattHjärta

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2015-11-12 10:21 #15 av: Silvestris

Hur definierades tillgivenhet? Vilka kriterier ställde de? Hur gjordes urvalet av katter? Iakttog de bara katternas kroppspråk och vokalisering eller mätte man kortisolhalter i saliv eller blod?

Visst är hundar och katter olika och det går inte att förvänta sig att de ska svara likadant på sådana här försök.

Inom djursjukvården har man börjat tillåta ägare till inlagda djur att besöka sina djur eftersom man märkt att djuren mår bra av det, även katter. Om katter inte var fästa vid sina ägare skulle de väl inte bry sig om ifall det är ägaren eller en djurvårdare som kelar med den?

Ibland har jag kunder vars katter uppvisar tydliga symptom på separationsångest (katter som slutar äta och leka när ägaren reser bort, de börjar igen när ägaren kommer hem), vore det ens möjligt hos en art som inte fäster sig vid människor?

Anmäl
2015-11-12 11:34 #16 av: Magi-cat

 Definitioner och kriterier utifrån beteende kan vara tvetydigt. 

""The idea of developing behavior tests in cats is much harder than people perhaps realize," Mills said. Researchers may "do a test and say, 'Oh, this is the cat's profile.' If you do the test on a cat a few weeks or a few hours later, it's different.""

Absolut att katter reagerar på om ägaren är närvarande eller någon helt annan.
Jag tror synen på katter som så individuella varelser som inte bryr sig om de sina är förlegad. Det är inte bara mat och husrum som gäller, det är affektion också.

Anmäl
2015-11-14 16:22 #17 av: JonasDuregard

Av beskrivningen i artikeln i #0 kan jag tycka det låter som ett tunt underlag att dra några slutsatser från. Å andra sidan utgår invändningarna i den här tråden definitivt från ännu tunnare underlag än så...

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2015-11-14 18:34 #18 av: Tant Grön

Men visst kan katter känna tillgivenhet, titta bara på detta. https://www.youtube.com/watch?v=vUqnKqVF920

Anmäl
2015-11-16 21:00 #19 av: Zepp

#17

Mitt one case study säger mig att mina katter älskade mig!

Men altså.. vi har domesticerat och avlat katter på sådant sätt att de uppför sig mot oss som om de vore kattungar.. dvs uppför sig delvis såsom att vi är deras mamma.

Vi behandlar dem såsom och de uppför sig delvis som att de vore våra egna ungar!

Vad de tänker oså förblir givetvis en gåta.. mest troligt så är det ett förstärkt beteende av barndom och beroendeställning?

En sak kan vi nog enas om, de tänker men inte som oss.. däremot så är de sociala djur och avel och annat gör att de fungerar socialt med människor!

Mest troligt är det en ren överlevnadsstrategi för dem.. en anpassning som redan låg latent inom dem.

Prägling är ett annat ord som brukar nämnas.. det innebär att du som människa ses upp till.

Katter är per definition inga flockdjur.. men det är en flytande gräns för de har hur som helst ett socialt liv.

Okastrerade hankatter är oftast betydligt mer individer/svårkontrollerade.

Ytterligare en anledning till att kastrera hankatter som inte skall användas i avel.. de blir mer gosiga!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-11-17 20:35 #20 av: [niklaeri02]

#17 Vilka invändningar exakt, och hur utgår de från tunt underlag?

Anmäl
2015-11-17 21:25 #21 av: JonasDuregard

#20 Jag tänkte på de som intygar att deras egna katter är exempel på motsatsen. 

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2015-11-18 17:34 #22 av: [niklaeri02]

Ah, okay

Anmäl
2015-11-18 20:40 #23 av: Zepp

Mina katter var exempel på motsatsen! Blinkar

Nämenaltså.. väldigt lite vetenskap och en hel del tyckande.

Grejen är att katter domesticerat människor.. så att vi funkar tillsammans. Snopen

Grejen igen.. är att vi funkar tillsammans, mest troligt är att det handlar sociala och emotionella latenta behov/mekanismer.. där bägge parter får något ut av samvaron!

Litta som ett äktenskap/förhållande.. när bägge parter får ut något ur det så löper det på och vi blir bekräftade.. då mår vi bra helt enkelt.

Vad katter tänker är för övrigt en gåta.

Vad min partner tänker/tycker är oxå en gåta.. men så länge man lyckas tyda diverse signaler rätt så brukar det bli bra i det längre perspektivet för bägge.

Såå.. litta handlar det om att tolka signaler och det är ett tecken på social kompetens.. gäller både katter, människor och partners.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2015-11-19 12:30 #24 av: Devya

Jag har haft två katter som har varit väldigt fästa vid mig. Den ena beskyddade mig - om någon bråkade med mig så kom han emellan och morrade.

Den andra kissen följde med mig precis överallt. Om jag inte hade kommit hem i tid så sa mitt ex att kissen brukade gå till dörren, sitta ner och vänta på mig och jama emellanåt. Då jag kom hem blev han helt överlycklig och spann jättemycket och ville klättra på mig. :)

När jag var i England gjorde vi ett experiment. Min kille var hemma med katten. Vi satte på högtalaren och så pratade jag med min katt och han blev helt galen. Han började jama och leta bakom högtalarna. När jag sen kom hem efter två månader så sov han bredvid mig under täcket i flera veckor, vilket han annars inte brukade göra. Han hade helt säkert saknat mig.

Jag vet nog minsann att jag har åtminstone haft två katter som jag har fått otroligt bra kontakt med. Jag har sen igen haft många katter i mitt liv men endast med två stycken som jag har fått otroligt bra kontakt med och det har då varit ömsesidigt. :)

Det viktiga är inte vad dessa undersökningar säger, utan att man vet bäst själv vad för sorts kontakt och närhet man har med sitt eget husdjur.

Anmäl
2015-12-13 13:16 #25 av: Scorpio97

Jag kan inte vara hemifrån längre än en vecka för då börjar min katt matvägra och gå runt och leta efter mig. Härhemma är det i princip alltid mamma som matar katterna, jag gör det kanske någon gång per år när hon inte är hemma. Så det kan inte vara för att katten förknippar mig med mat som hon saknar mig. 

Hunden och dom två andra katterna märker knappt att jag är borta. Däremot tror jag helt klart att hundar generellt sett är mer bundna vid deras ägare medan katter är mer självständigA, men det finns naturligtvis undantag åt båda hållen. 

//Jessie

Anmäl
2015-12-13 23:38 #26 av: Tride

Jag har haft katter förut som mötte vissa besökare när de kom från bussen och sedan följde med en bit tillbaka. Kissen jag har nu brukar jama vänskapligt när vi möts utomhus.

Tride.

Sajtvärd på Indien.ifokus. Medarbetare på Andlig Utveckling

"Livet är inte lätt men intressant"  storafamnen

 

 

Anmäl
2015-12-20 14:41 #27 av: Annielle

En bekant tog nyligen över en katt och när sen ägaren sen flera år tillbaka kom på besök och sov över valde ändå katten att sova i sängen hos den nya ägaren....

Den katten var uppenbarligen inte särskillt bunden och trogen sin gamla ägare i allafall (som hade behandlat den väl)....

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl
2015-12-20 19:57 #28 av: Devya

#27 Det är skillnad från fall till fall. Mycket möjligt att den katten inte var särskilt fäst vid sin ägare, inget konstigt med det. Man kan inte förvänta sig att få den där kontakten med vilken katt som helst, oberoende hur länge man har haft den. Inga konstigheter där måste jag säga.

Jag har haft en massa katter och vissa har varit otroligt fästa vid mig medans andra har föredragit andra familjemedlemmar mera, fast det har varit "min" katt. Man äger faktiskt inte katter om man tror det. :)

Edit - Den gamla ägaren kunde ju själv inte ha varit särskilt fäst vid katten om han/hon gav bort kissen.

Anmäl
2015-12-20 20:17 #29 av: Annielle

Ja, det är säkert olika.

Katten kunde till och med ha gått hem till sin gamla ägare, inte så länga avstånd mellan dem.

Jo, ägaren var visst fäst vid katten och kommer att ta tillbaka den när tillfälle finns, hon kunde inte behålla den pga skilsmässa och bostadsbyte till inneboende till en som är allergisk mot katt.

Var dig själv, det finns redan så många andra.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.