NATURVETENSKAP

Genetik uppgift

2015-08-27 15:53 #0 av: Fåglen11

Hej!

Jag vet inte om detta är rätt plats att fråga detta men hoppas det finns någon som kan hjälpa mig ändå. Glad

Jag har en genetik uppgift som jag blir galen på... uppgiften är att vi ska "leka" forskare och ska söka pengar för att få korsa en Svensk låglandsboskap (SLB) men en belgian blue (BB), detta är för att få en ko med både mycket mjölk och mycket kött, korna ska sedan bl.a ner till afrikas horn och andra ställen med särskilt utsatta familjer. Dessutom ska man föra in en A-vitaminproducerande generna som finns i morötter i den befruktade äggcellen. 

1. Frågorna till uppgiften är följande:

2. Hur går det till då vitamin-A ska tillverkas i cellen?

3. Skulle denna nya ras kunna uppstå i naturen?

4. Finns det några risker då man sätter in de nya generna?

5. Vad händer med det befruktade ägget då man fört in den nya genen, hur blir det en ko?

6. Är det en GMO-ras?

Meningen är inte att jag vill ha svaren utan vill ha förklaringen på hur det blir som det blir.. Tack på förhand Skrattar  

Anmäl
2015-08-27 15:55 #1 av: Niklas

Du kanske ska fråga på Studier iFokus också.

Vänliga hälsningar, Niklas
» Förbättra din engelska på iFokus systernätverk, Savvity 🎈.

Anmäl
2015-09-10 10:19 #2 av: Inkanyezi

Jag tänker mig att det handlar om en uppgift som ska ge fler frågor än svar, att den är tänkt att väcka diskussion.

Uppgiften innehåller också ett fel, som kanske inte är oväsentligt. Morötter producerar inte vitamin A, och de har följaktligen inte en sådan gen som producerar vitamin A. Däremot finns betakaroten i morötter, som i metabolismen hos olika djur kan omvandlas till vitamin A. Karotener finns också i  många andra grödor, och många av dem kan människan tillgodogöra sig direkt från det växtbaserade livsmedlet. Om en morotsko skulle producera A-vitamin vet man inte heller innan man har provat, men det kan finnas många andra problem längs vägen. 

Att gå omvägen över ett annat djur för att åstadkomma A-vitamin är kontraproduktivt, då marken som används för grödan skulle kunna föda människorna direkt med grödor som ger A-vitamin genom att de innehåller karotener. En av riskerna med animaliskt A-vitamin är också att man kan få för mycket, som i exempelvis Norge med hög fiskkonsumtion, vilket kan leda till benskörhet.

En väsentlig faktor har också städats bort, då man förutsätter att den nya GMO-rasen skulle införas på ställen som Afrikas horn, där problemet knappast är att man saknar kor. Problemet i områden med svält och vitaminbrist är i de allra flesta fall att det finns för lite vatten. Det handlar inte enbart om vatten att dricka, utan också vatten till grödorna som ska ätas av människor och djur. Boskap kräver mycket vatten, betydligt mer än växtbaserade livsmedel.

Det finns alltså logistiska frågor, som står utanför det som frågas inför uppgiften. Ett exempel som ganska väl belyser det är en felsatsning på Kuba, där man med svenskt bistånd byggde ett mejeri som skulle ta hand om mjölken från ungefär fyrtiotusen kor, men där betesmark för korna saknades, huvudsakligen på grund av brist på vatten. 

Risker finns alltid när man manipulerar genetik, och spektret av risker är omöjligt att sia om innan man gör ett försök. Det gäller också annan förädling än den som görs med genmanipulation. Just frågan om risker är en sådan som tydligt visar att frågeställningarna avses väcka diskussion. Det kanske tydligaste exemplet på att förädling kan vålla oförutsedda problem är när man korsade sydamerikanska bin med europeiska, för att få bättre honungsproduktion, och åstadkom vad som brukar kallas mördarbin, aggressiva bin som i stora svärmar anfaller folk och boskap.

När man för in en ny art - det handlar snarare om en art än en ras - finns också oöverskådliga problem med påverkan av annan fauna, liksom floran i området där man introducerar den. Kaniner och hästar i Australien var inte någon särskilt lysande idé, och inte heller paddor. Kanske var det en dålig idé att odla sockerrör i Australien? I vart fall blev det katastrof med paddorna som infördes förra seklet.

Innan man tar på sig en sådan uppgift som den som förutsätts kan det vara av värde att studera förutsättningarna på platserna där man tänker sig att sätta in den nya ras man antas skapa. Är det primära problemet på Afrikas horn verkligen att de saknar vitamin A, och skulle boskap kunna vara en framkomlig väg att avhjälpa bristen? Jag ser riskbilden som delvis skild från genmanipuleringen, då boskapen kan tänkas förvärra problemet med vattenförsörjning och orsaka värre svält än man redan har. Om morotskorna dessutom blir aggressiva hornbärare som anfaller allting som går på två ben är det kanske mindre kul.

Så uppgiften innehåller väldigt många obekanta, utöver den genetiska frågan, som är delvis felaktigt ställd. Vi vet ju inte hur kor skulle bli om de korsas med morötter. De kanske inte alls producerar A-vitamin, men om de gör det, kanske det är till priset att det kan bli för mycket och kanske leda till benskörhet, vilket kanske inte är någon direkt höjdare på belgian blue. Men den stora köttmängden som den rasen producerar har också ett logistiskt pris som inte får underskattas. I Belgien, eller i Normandie, finns väldigt mycket vatten och gräset växer bra. På Afrikas horn är det glest mellan tuvorna och marken är kruttorr.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.