Övrigt

Kvinnor i vetenskapen, del 1

2013-05-29 14:49 #0 av: Magi-cat

Den irländska astronomen Jocelyn Bell upptäckte pulsarerna 1967. För detta fick hennes projektledare Antony Hewish Nobelpriset i fysik 1974. Enstaka miss eller .....?


Vishetens gudinna är den kvinnliga Minerva men på verklighetens plan har kvinnors väg i vetenskapen varit kantad av hinder.

Att studera och forska på akademisk nivå var länge förbehållet männen. Kvinnor ansågs t.o.m. som mindre lämpade för rationellt tänkande!
Friedrich Nietzsche, tysk filosof, menade att en kvinna med huvudet fullt av grekiska lika gärna kunde bära skägg.

Nationalskalden August Strindberg betraktade det ryska matematikgeniet Sonja Kovalevsky som ett monstrum och undrade om det inte var något fel på hennes hjärna....(Hon verkade mot slutet av sitt liv vid Stockholms högskola med titeln professor)

Samuel Johnson lär ha sagt:

"En man är generellt sett mer nöjd om han har en god middag på bordet, än om hans fru talar grekiska."

Patriarkala roller och ifrågasatt kvinnlighet

De kvinnor som valde att studera och forska utmanade normer och förväntningar som betraktades som vedertagna sanningar. De fick finna sig i att få själva sin kvinnlighet ifrågasatt. Ännu i 1940-talets debatt kunde den akademiska kvinnan betraktas som avvikande sitt kön. 

Även om kvinnorna rent formellt var uteslutna från den akademiska världen, betyder det långt ifrån att de saknat betydelse för vetenskapen. Forskningen krävde samarbete och kvinnor kunde göra mycket av arbetet, delta i den intellektuella debatten, vara bidragande eller fullt verksamma i forskningsarbetet som f.ö. ända till andra hälften av 1800-talet ofta bedrevs i hemmen. En del kvinnor gick in i relationer med vetenskapsmän, i syfte att kunna forska.  Det finns många fall av samverkan mellan kvinnor och vetenskapsmän där kvinnorna varit avgörande för resultaten, medan männen skördat lagrarna.

Ibland verkade kvinnor t.o.m. under manlig pseudonym. "Conversations on Chemistry", en introduktionsbok i kemi (1806) utgavs i närmare 160 000 ex bara i USA och har lärt många kända naturvetare, bl.a. James Faraday kemins grunder. Få visste att boken skrivits av en kvinna: Jane Marcet.

Många av de akademiska kvinnorna kände sig säkert isolerade och ifrågasatta i sin kvinnlighet, där de navigerade i gränslandet till de traditionellt manlig domänerna. Många av dem var ändå uppvuxna i intellektuell miljö och vana vid det akademiska rummet. Några av dem gifte sig, medan andra valde att aldrig bilda familj.

Många har vittnat om sorgen "öfver att vara fruntimmer" med allt vad det förde med sig av isolering och motstånd.

Några viktiga framsteg i årtal

Inte förrän i slutet av 1800-talet fick kvinnor tillträde till universiteten. På sina ställen, som vid Royal Society i England fick man vänta ända till 1945 innan den första kvinnan ansågs värdig ett fullständigt medlemskap.

1870 blev det tillåtet i Sverige för kvinnor att studera vid universitet.

1883 blev historikern Ellen Fries första kvinnliga filosofie doktor.

Paradoxalt nog fick de disputerade kvinnorna ändå inte behörighet att söka högre ämbeten. Paragraf 28 i 1809 års grundlag tillät endast svenska män till högre poster. Kampen för en förändring pågick länge men inte förrän efter första världskriget kom frågan att diskuteras på allvar.

1949 fick kvinnor äntligen samma rättigheter som män till högre ämbeten.

Mellan år 1883 och 1949 var det 104 kvinnor som disputerade vid svenska universitet och högskolor, medan flera tusen män gjorde det samma. Kvinnorna tillhörde en mycket liten och ofta ifrågasatt minoritet

Hur är det nu?

Öppen diskriminering av kvinnor inom vetenskap är minimerad i stora delar av världen. Ändå är kvinnor i minoritet inom nästa alla områden.

Helt naturligt har det skett en betydande utjämning, men fortfarande är naturvetenskapliga områden mer mansdominerade, medan kvinnor oftare söker sig till samhällsvetenskapliga ämnen. Av de naturvetenskapliga ämnena har biologi flest kvinnliga forskare och studenter.

2002 var ungefär 12 % av alla professorer i Sverige kvinnor. Enligt en Unesco-rapport från 2007 var andelen kvinnliga forskare 34,5 procent, något över genomsnittet i Europa på 33,9 procent. För varje år under 1990-talet steg procentsatsen doktorerande kvinnor.

Andelen kvinnliga forskare i Afrika var 32,7 procent 2007, medan motsvarande siffra för Asien var 80 %, enligt Unesco.

Varför är det så här? 

Olika mer eller mindre förankrade förslag har framförts, som att föräldrar förklarar mer för pojkar än flickor varför de skulle börja tänka mer logiskt eller att det gamla synsättet att kvinnor inte har samma potential som män skulle leva kvar, eller att skolan gynnar pojkar, samt en kvarleva av gamla stereotypier och självuppfyllande profetior. 

Det som inte tycks vara gångbart längre är att tala om olika hjärnor....

Viktigare är kanske att vetenskapsgemenskapen är designad för män, av män och att den blir svårare att ta sig in i för kvinnor. 

Vetenskapen behöver kvinnor. "Fysikern Evelyn Fox Keller argumenterar för att vetenskapen kan lida för sin mansdomination, eftersom den ego och konkurrens som byggs upp hindrar framsteg då det gör vetenskapsmännen mer ovilliga att delge information." (Wikipedia)

Naturligtvis är allt detta på god väg att ändras. De formella olikheterna har spelat ut sin roll.

Källor: www.alltomvetenskap.se/nyheter/kvinnorna-bakom-upptäckterna

http://blogg.umu.se/forskarbloggen/2012/11/sonja-kovalevsky-och-andra-kvinnor-i-vetenskapens-historia/

www.popularhistoria.se/artiklar/mitt-emellan-man-och-kvinna 2004

sv.wikipedia.org/wfindex.php?title=kvinnor_i_vetenskapen&printable=yes


Anmäl
2013-06-07 11:37 #4 av: Magi-cat

Alice Kober: Linear B

Linear B var länge en olöst gåta. Vad stod det egentligen på den 3500 år gamla inskriptionen på lertavlorna? De upptäcktes vid Knossos-palatset på Kreta på tidigt 1900-tal, men språket och skriften var okända. Det fanns helt enkelt  ingen Rosettesten.

"It really was the linguistic equivalent of the locked room mystery in a detective novel," says Margalit Fox, author of a new book on Linear B, The Riddle of the Labyrinth."

Mysteriet tog ett halvt århundrade att lösa, ända tills 1952 när en ung brittisk arkitekt, Michael Ventris kunde avslöja meningen med Linear B. Genialiskt verkligen, och Ventra blev med rätta hyllad som en hjälte. Det var bara det att han aldrig kunnat lösa koden själv utan en kvinna: Alice Kober. 

Under 30-40 talen var Alice assistent vid Brooklyn College i New York. Hon vigde sitt liv åt att lösa gåtan med Linear B, hundratals och åter hundratals timmar ägnade hon åt den, sökande efter mönster, och blev världens ledande expert på den..

Hon lärde sig flera språk för att kunna lösa koden, från egyptiska till sumeriska och sanskrit, bara det en bedrift. Men hon förstod att vara rigorös i sin uppgift och att inte ha förutfattade meningar om vilket språk det rörde sig om.

Det var en enorm uppgift, utan hjälp av datorer, att analysera, varje tecken, varje symbol, allt för hand och systematiskt skriva ner på 180 000 indexkort .

Så småningom, tack vare sitt hängivna arbete, kom hon till ett genombrott genom analyserna av ordens början och dess olika slut: språket var av samma typ som spanska, latin, tyska.

Men så skedde tragedin: hon avled, bara 43 år gammal, innan hon blev färdig!

Men den metodologiska bro hon byggt var stadig, för andra att beträda och Michale  Ventris, själv besatt sedan barnsben av att lösa gåtan, fortsatte arbetet.

Linear B visade sig till slut vara en sorts ålderdomlig grekiska.

Grekerna själva utvecklade inte sitt alfabet förrän århundraden senare, men på Knossos blev det nedskrivet för första gången via den uråldriga skriften på ön.

Ventris fick äran men han hade inte klarat uppgiften utan det grundläggande arbetet av Alice Kober. Det var Kober som byggde den metodologiska bron som Ventris använde och fick äran av.

Källa:

http://www.bbc.co.uk/news/magazine-22782620

Det är på tiden att vetenskapskvinnornas historia blir nedskriven.

P.S.  Vad stod det då på de berömda tavlorna? Stor poesi eller epokgörande historia?

Nej inte riktigt, och många lär ha blivit besvikna över det vardagliga innehållet: Om får, om olivolja och tyg...och lite smått och gott...


Anmäl
2014-03-01 17:51 #5 av: [NeferNefer]

Mycket intressant! Tack, Magi-cat :-)

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.